Nytt år.

Ett år har kommit och gått sedan jag skrev sist...

Vi har fått en ny liten medlem till familjen. En liten kille vid namn Victor, som nu är 8 månader gammal. Han föddes den 30:e september och hade väldigt bråttom att komma till världen.

Han var beräknad till den 26:e september men hade nog det ganska gott inne i magen medan mamma plågades av jobbiga och smärtsamma sammandragningar. Men på fredags morgonen den 30:e så gick vattnet vid 6-tiden. Första värken kom en timme senare. Tanken var att vi skulle promenera upp till förlossningen men det gick lite för fort för så mamma kom och hämtade oss.

När vi kom till förlossningen (ca kl 8) fanns det inget rum redo för oss så vi fick vänta i mottagningsrummet och där skrek jag efter smärtlindring men de sa att jag fick vänta tills vi kom in på rummet. Runt 9 fick vi äntligen komma in på rummet, ber att få ryggbedövning men får svaret att jag är för långt gången. Får i alla fall lustgas som jag vägrar släppa i från mig. Smärtan är hemsk och jag vill helst bara där ifrån.

Till slut så är det då dags att föda ut honom och då säger de att jag inte får använda mig av lustgasen längre.... Och det ända jag tänker ge mig smärtlindring jag vill inte mer... Daniel berättade efteråt att när huvudet var ute så var jag på väg att gå därifrån, då ville jag inte vara med mer. Den enda jag lyssnade på vi det tillfället var på Daniel som säger åt mig att försöka lugna ner mig. Ungefär samtidigt upptäcker BM att Victor är på väg ut med armbågen uppe vid axeln så de trycker på larmknappen men samtidigt som fler personer kommer in springandes på vårt rum så föder jag ut honom.

När BM har lagt upp honom på mitt bröst vänder jag mig till Daniel och säger: Jag vill inte vara med om det här fler gånger. Det räcker med två barn!!!

Ha det super bra!
kramar

Omtumlande år...

Nytt år har det blivit och jag har inte skrivit något... FY på mig!!!!

Detta år har redan varit en hel del omtumlande. Daniel har haft det skakigt på jobbet, han fick reda på jobbet han sökt och fått var ett säsongsjobb och ingen heltids/fastjobb trots att det stod så på ansökan.... Så han har inte fått jobba så mycket som vi trodde. Sen så är han nu arbetssökande igen... Så jag håller tummarna för att han ska få ett jobb snarast!

Sen fick vi reda på för ca 2 månader sedan att vi ska bli föräldrar igen till hösten. Så det är ju roligt men känns väldigt osäkert med tanke på att Daniel inte har något jobb för tillfället.
Så Wilma ska bli storasyster och hon är väldigt spänd på att mamma har en lillebror, en lillasyster och en bäbis i magen.. =O)

Så det kommer bli ett spännande år!!!

kram på er

Where are you christmas

"Where Are You Christmas" by Faith Hill

Where are you Christmas
Why can't I find you
Why have you gone away
Where is the laughter
You used to bring me
Why can't I hear music play

My world is changing
I'm rearranging
Does that mean Christmas changes too

Where are you Christmas
Do you remember
The one you used to know
I'm not the same one
See what the time's done
Is that why you have let me go

Christmas is here
Everywhere, oh
Christmas is here
If you care, oh

If there is love in your heart and your mind
You will feel like Christmas all the time

I feel you Christmas
I know I've found you
You never fade away
The joy of Christmas
Stays here inside us
Fills each and every heart with love

Where are you Christmas
Fill your heart with love

Ordbajs i huvet...

Vet inte riktigt vad som håller på att hända men ibland känns det som att jag skrattar och är glad men inom mig känns det som om jag håller på att bryta ihop.
Som om jag är världens ensammaste person...
Som om jag står utanför och tittar in.
Att alla där inne är glada och lyckliga.
Men själv står jag ute i kylan.

För det är ju helt sjukt, jag borde vara världens lyckligaste med man och barn som älskar mig.

Varför känner jag då så här????

Huvudvärk.

Jag har haft ont i huvudet hela dagen idag och nyss så sa jag att jag skulle ta en stark huvudvärkstablett till.
Så jag går och hämtar den. När jag kommer tillbaka säger Wilma:

- Mamma jag har också ont i huvet. (klappar sig själv på huvudet för att verkligen visa vart hon har ont.) Jag behöver också en tablett.
Jag svarar:
- Wilma, jag tror inte du behöver en tablett.
- Jo, det behöver jag, svara Wilma. Jag har ont i huvet.
- Behöver du ett plåster på huvet?, frågar jag.
- Nej jag behöver en tablett i huvet, svara Wilma och klappar sig på huvudet.